Tjoho

Som vanligt, tydligen, vid denna tid på året så har jag migrän och har haft det i snart en vecka. Att försöka sköta jobb samt att göra lägenheten iordning inför försäljning (visning i morgon) är inte lätt. Äter starka mediciner för att fungera någorlunda men det går bara till viss grad. Nu är det så att jag får söka nytt jobb igen då det företaget som jag valde inte passade mig och jag passade inte dem.
Detta ger ytterligare en stress och det gör underverk för migränen. Inte blir det bättre för att vi ska ta lån för nya lägenheten och det blir inte lätt som arbetssökande.
Men försök se det positivt. Jag har en underbar pojkvän som jag kan lita på, jag har min familj som kan hjälpa till och så många vänner som är helt underbara. Jag är dessutom fri från deppritionen (äntligen) det känns så skönt att inte bli helt under isen för att man har lite motgångar som alla råkar ut för någon gång.
Men slut på de dåliga tankarna. Förra veckan så åkte jag tur och retur sekelskiftet till Gävle Järnvägsmuseum. Här är några bilder där ifrån. Vi åkte som statiser med svenska 1900-tals sällskapet.

tankar

Jag har varigt sjuk i influensan i över en vecka. Nu så mår jag bättre tog en fin promenad i fredags för att få igång musklerna igen. Dansade ensam i solen på den lokala dansbanan.
Går vilse i min historiska garderob. Hittade en outfit att ha på ett möjligt statist uppdrag i Gävle. Hade tänkt att damsuga men det har inte blivit av Skulle behöva tvätta men har inte gjort det heller.
Är rastlös och trött i huvudet. Har svårt att sova om det inte är på kemiskväg. Har inte gjort många meter i dag. Känner mig frusen och har ont i ena foten.
Haha hade en takne på att bara ordblaja i min hjärna såg inlägget ut att vara minst en a4a lång. Har så torr hud att det kliar övellalt.
Det jag gör om dagarna är att titta på filmer på netflix och äta godis. Väntar på att att folk skriver på facebook kollar på om någon läst någon av bloggarna nu har jag även kollat hur statusen är på vykorten jag skickat. Den enda som har gått i väg är det jag postade på ica och det var i lördags nu är det söndag. Väntar på tid från en traumaterapeut hoppas att jag passar in i deras program Känner mig vilse och trött och vet inte hur jag ska kunna vända allt rättt igen. 

Det är fullt

JAg har så många planer på inlägg jag ska skriva på saker jag ska gör men när det kommer till kritan så gör jag det halv färdigt och lägger det sedan åt sidan. Jag tror att mitt måtto är gör inte i dag vad du kan skuta upp till morgondagen. Därför så är mitt hem inte städat, den förra bilen rostade i hop, tvätt högarna enorma och katterna uttråkade. Skälv sitter jag framför facebook och väntar på att någon ska skriva något så att jag dår en stunds förströelse. Då jag inte gärna skriver skälv.
Varför Gör jag så?

Men jag har i allafall lagt till en sida om folkdansgillet samt skickat ut det på sidor på Facebook.

Depp igen tankar och funderingar

känner mig jämt trött och osäker och då går saker fel och då får jag dåligt självförteoende av det. Trotts alla som hejar på och tycker att det jag gör är bra. Som vanligt så lyssnar man bara till det dåliga.
Osäkerheten är inte bra grogrund för kärlek heller. Det endea som jag kan komma på är att jag fortfarande inte varigt kär. Det kanske har låtigt så men det har nog bara varigt intresse och inget mera. Problemet är att det bara blir sdvårare att öppna sig för någon nästa gång.
Vad gör man när de enda som man har hittat är knepiga personer som man inte passar med även om man trodde det till en börgan. 4 år har nu gått i ett vakum ett stillestånd som inte har varigt nyttingt för någon. Nu har jag bestämt att det inte finns mera att hämta ur den relationen än vänskap. Fick frågan i går om det inte är tråkigt att vara ensam. jo visst är det tråkigt men jag överlever. Det gäller att man ska kunna lita på de personer som man släpper in i sitt liv. För min del så tar det bara lite längra tid att få den tilliten från mig. För hur mycket jag än vill släppa in folk och lära känna nya vänner så kan jag inte släppa in alla som vill. I måndags var första gången i mitt liv som jag faktist så mig skärlv som vacker. 30 år har gått och då både kände jag mig vacker samt att jag kunde säga det till mig själv. Då såg jag det som jag vet att alla killar som jag har träffat har sett.
Alltid på vakt kan sldrig kopla av. just nu så enda sättet att somna är tabletter och godnattvisor.

Pemberly Party

När jag fick höra om en möjlighet att gå på bal så kändes det dumt att inte ta chansen.
Att dansa på bal har varit min dröm sedan jag var liten och hade bal med mina Barbiedockor. Drömmen växte med åren och jag blev intresserad av historiska kläder och levande rollspel.
På svenska lektionerna visades filmen Stolthet och fördom jag var en av de få som var fascinerad av filmen. Sedan köpte jag filmen så fort jag hittade den på dvd (och jag hade råd att köpa den:-D ). Jag tror att jag sett miniserien från BBC minst 10 gånger och jag finner den minst lika underhållande varje gång. Där efter kom en bollywood film med samma tema slukade den också men den senaste filmen stolthet och fördom som kom för något år sedan var enligt min mening inte lika bra men jag gillar kläderna i den. Tanken att alla bytte stil när modet ändrades känns konstigt för mig. I den nyare filmen så har de äldre kvar kläderna från förr medan de yngre gått över till empirstilen. Även de mindre bemedlade har kvar de gamla kläderna.

Sandsopning och cycklister

Nu har vi börjat sopa fram våren. Det är tidigare än vad vi brukar börja och nu när det snöar på nätterna så har sanden nästan frusit fast. Sedan hör man på radion om att cyklarna åker omkull pga all sand. Jag vill säga att det är pga för hög fart samt att de har dålig koll på underlaget.
Cykelfrämjandets lösning var att man kontinuerligt ska ta upp sanden och använda den igen. Det jag kom att tänka på var att när man plogar så puttar man undan det senaste sandlagret samt att när vi lastar ut snö så kommer en massa sand med. Kan ni tänka er den anläggningen som ska smälta snön för att få fram sanden. Om man skulle använda sopmaskinen så är det inte mycket man får upp eftersom sanden är fastfrusen i snön och isen.
Det låter i mina öron som en himla massa extra jobb under en period där man jobbar minst 12 timmar av dygnet och får skit för att man inte är ute i tid och inte plogat framför just deras port eller bil.
Det jag har kommit fram till är att de som kör i snösvängen är fel folk eftersom alla andra talar om för en hur man ska prioritera och sköta sitt jobb. Sedan ska man börja ploga innan snön fallit och börja sopa sand när man lagt ut den. Det låter inte klokt. Jag tycker att folk ska ta hänsyn till varandra i trafiken och ta det lugnt börja köra 5 min tidigare istället för att stressa.
Denna vinter har jag varit med om flera farliga omkörningar än tidigare år. Bara för att man inte kan ligga bakom en maskin som bara kör i 30kmh det är mest 50 vägar jag kör på så det är inte många sekunder de förlorar på att ligga bakom och välja en säkrare omkörning.

Fest

Så nu har jag varit på en riktig fest om man kan säga så. Min tanke var att hitta på något nytt och träffa nya människor. Träffade folk gjorde jag men inte som jag hade trott. När vi kommer dit är det tre pers som sitter i ett rum och dricker öl och röker vattenpipa. Sedan byts det låt varje minut och då till en ny Bajern låt (snacka om in snöad). Efter n timme av rök flyttade jag och den gravida flickvännen ut i köket läsandes fantomen. När dessa tog slut började vi fundera på vad vi kunde göra som var vettigare än att sitta i köket och vänta på att folk skulle komma och bli fulla. Så vi åkte där i från för att gå på bio. 17 again med Zac Efron och mat på en djungel restaurang. I spel arkaden hittade vi en maskin som gjorde gravyrmedaljonger. Vi gjorde en var sin jag till mig och Jenny till Simon. Efter filmen åkte i tillbaka till festen som nu var mera i gång men grannarna hade klagat så de hade ingen musik inte ens på låg nivå. Simon pressenterade sin gravida flickvän och hade svårt att få någon att tro på hur de träffades trots att det fanns flera som intygade det hela. Jag blev osynlig och folk trampade mig på fötterna så vi åkte till Jennys lägenhet och där är vi nu. Trötta men nöjda med kvällen trots allt.

sen var det det här med att inte sova hemma. Det är alltid jobbigt. Dummare blev det av att Jenny skickade ett sms till mig kl 2 på natten. morr. Regnet fortsatte att skvala och droppa på fönster och balkongen. Jag var tvungen att gå upp och titta på regnet två gånger under natten. Dumt att inte sova.

Nu hoppas jag på att någon kan ta mig här i från. Det är tråkigt att inte ha något gemensamt med arbetskamrater. Det går långsamt. Men det är kul att kunna ha sin musik som sällskap. Det är som att sitta i en rövarkula en petar naglarna med kniv, en annan talar om hur många gånger han blivit nedslagen.

Hoppas att jag kan åka till skeppsholmen på söndag. Det ska bli kul att sjunga igen efter denna irriterande förkylning.

Nästa sak som irriterar mig nu är att jag inte kommer längre på min berättelse. Man ska inte skriva att någon vände sing om och försvann.