Blä

Ibland så känner jag mig bara så trött. Uär tillbaka på jobbet efter två veckors semester. Migränen knackar på redan första dagen. Tredje dagen är jag hemma då jag tar stark medicin som gör att jag inte kan köra. Det känns som att jag har feber och är trött så trött. Jag orkar inte koka te eller dricka upp koppen. Men när jag kollar så har jag inte feber. Jag är rädd att andra ser mig som hypokondriker. Jag orkar knappt följa en enkel tvserie. Ont i huvudet det dånar och piper i öronen. Det bara fortsätter att tjuta.

Hemma med migrän igen.

Obs Detta skriver jag inte för att folk ska känna sympati mm. Detta är ett försök till att skriva av mig och skicka ut det i etern och att det kan stanna där. Lite hjälp till skälv hjälp kanske.

Detta upprepas så ofta och jag är så less på det. Man kan inte göra något känns det som. Jag började städa, men inte klart. Jag började fixa med ett mönster till en prinsessklänning som jag lovat sedan länge, tygerna ligger på golvet. Kommer mig inte för att avsluta även om jag vet att det inte tar så lång tid att sy då jag har sytt en liknande klar på 4 timmar.
Dock kan jag inte skylla allt på migrän, Jag har sedan en tid tillbaka känt en likgiltighet mot det mesta. Inget känns kul eller upplyftande knappt ens intressant. Förra veckan då saker och ting kändes ok så fick jag korta glimtar av att göra mig skälv illa. Behöver jag säga att jag blev rädd. Men inte tar jag kontakt med någon när det händer. Kör huvudet i backen och plöjer vidare med tårarna rinnande och en känsla av tomhet och att vara värdelös och onödig. Tyvärr så spelar det ingen roll hur många som jag har runt om som både säger och bevisar motsatsen. Jag är redan på det klara med att jag har problem med att äta, det är tråkigt, jag är trött, jag orkar inte.
Jag har bett om hjälp men det drar ut på tiden eller så tar de mig inte på allvar. Det märks inte när jag är med andra, för jag är extremt duktig på teater.
Det jag försöker att göra för att rycka upp min själv är, sy, virka, läser engelska, ska på bal på operan, dansar, är scoutledare. Försöker att göra allt som vanligt, med vissa dagar är det så svårt att komma ut sängen för att åka till jobbet. I går så körde jag en ny maskin för första gången och normalt sett så skulle jag varigt överlycklig efter som jag gillar att köra maskiner. Men bara en gnagande känsla av att något inte stämmer.

Pemberly Party

När jag fick höra om en möjlighet att gå på bal så kändes det dumt att inte ta chansen.
Att dansa på bal har varit min dröm sedan jag var liten och hade bal med mina Barbiedockor. Drömmen växte med åren och jag blev intresserad av historiska kläder och levande rollspel.
På svenska lektionerna visades filmen Stolthet och fördom jag var en av de få som var fascinerad av filmen. Sedan köpte jag filmen så fort jag hittade den på dvd (och jag hade råd att köpa den:-D ). Jag tror att jag sett miniserien från BBC minst 10 gånger och jag finner den minst lika underhållande varje gång. Där efter kom en bollywood film med samma tema slukade den också men den senaste filmen stolthet och fördom som kom för något år sedan var enligt min mening inte lika bra men jag gillar kläderna i den. Tanken att alla bytte stil när modet ändrades känns konstigt för mig. I den nyare filmen så har de äldre kvar kläderna från förr medan de yngre gått över till empirstilen. Även de mindre bemedlade har kvar de gamla kläderna.

Trött

Varför ska det vara så svårt att somna när man vet att man bara får sova några timmar? KAtterna far runt som om det vore kapplöpning. Men det var gott med nybakat bröd under natten. Det blev en lång dag med plogning och sandning. Tur att jag har mamma som kunde titta till katterna på morgonen så att de inte behövde vara hungriga hela dagen. Sedan var det upp i natt igen som tur var så blev det inte så länge. Men som vanligt när jag skulle sova så hade katterna rally. men jag fick sova några timmar. Nu ska jag dricka lite te och sedan steka pannkakor och sedan till dansen. Hoppas att jag kan sova i natt.

Migrän igen

Nu är det dags för migrän igen. Om jag bara kan komma på varför. Som det är nu så har jag två förklaringar den ena är att mina whiplashskador ställer till det i nacken och den andra är att jag inte tål natriumglutamat. Så nu ska jag försöka träna och äta mat utan natriumglutamat. Träna är lätt om man bara ger sig sjutton på det. Det är värre med maten. Det tråkigaste jag vet är att laga mat till mig skälv. Men eftersom jag inte har någon at laga till så får det bli så. Jag börgade i dag med att laga chilli con carne och köttbullar, samt så kokade jag högrev till dillkött som jag ska fortsätta med i morgon. Det tar tid men det blir gott och utan skräp kryddor. Får se hur länge detta håller i sig. Min förhoppning är att jag ska kunna bunkra mat till i vinter när jag inte har så mycket tid att laga mat. Nu har jag tre middagar med matlåda i frysen och jag hoppas på fler innan november är slut.

Hur orkar man hålla igång ett hushåll när man inte mår bra? Städa plocka diska tvätta städa efter katterna varje dag. Hur kan jag få dem helt rumsrena? I dag fick de bada Polgara hade bajs på ryggen och på svansen. Jag begriper inte hur hon lyckas. Köpte en cyberbug i ag till dem och de jagar den eller snarare smyger på den. Eowyn lyckades sätta i gångden med hjälp av en studsboll.
Nu är det dags att ducha och göra ett litet tränings pass med gummiband och hoppas på det bästa. Godnatt för denna gång