Hemma med migrän igen.

Obs Detta skriver jag inte för att folk ska känna sympati mm. Detta är ett försök till att skriva av mig och skicka ut det i etern och att det kan stanna där. Lite hjälp till skälv hjälp kanske.

Detta upprepas så ofta och jag är så less på det. Man kan inte göra något känns det som. Jag började städa, men inte klart. Jag började fixa med ett mönster till en prinsessklänning som jag lovat sedan länge, tygerna ligger på golvet. Kommer mig inte för att avsluta även om jag vet att det inte tar så lång tid att sy då jag har sytt en liknande klar på 4 timmar.
Dock kan jag inte skylla allt på migrän, Jag har sedan en tid tillbaka känt en likgiltighet mot det mesta. Inget känns kul eller upplyftande knappt ens intressant. Förra veckan då saker och ting kändes ok så fick jag korta glimtar av att göra mig skälv illa. Behöver jag säga att jag blev rädd. Men inte tar jag kontakt med någon när det händer. Kör huvudet i backen och plöjer vidare med tårarna rinnande och en känsla av tomhet och att vara värdelös och onödig. Tyvärr så spelar det ingen roll hur många som jag har runt om som både säger och bevisar motsatsen. Jag är redan på det klara med att jag har problem med att äta, det är tråkigt, jag är trött, jag orkar inte.
Jag har bett om hjälp men det drar ut på tiden eller så tar de mig inte på allvar. Det märks inte när jag är med andra, för jag är extremt duktig på teater.
Det jag försöker att göra för att rycka upp min själv är, sy, virka, läser engelska, ska på bal på operan, dansar, är scoutledare. Försöker att göra allt som vanligt, med vissa dagar är det så svårt att komma ut sängen för att åka till jobbet. I går så körde jag en ny maskin för första gången och normalt sett så skulle jag varigt överlycklig efter som jag gillar att köra maskiner. Men bara en gnagande känsla av att något inte stämmer.