Trettondags bal på Husby Säteri

Har nu sytt ett ballivstycke till min Scarlett O´Hara klänning. Det var lite svårt att få till fluffet över axlarna. Jag kommer att få göra om det till nästa gång jag ska ha den. Jag kommer även att behöva göra om den ena kjolen då jag har gått upp lite i vikt sedan den syddes förra året.

Började att fixa håret och lyckades bränna mig i pannan med locktången innan jag gav upp idén med att ha korkskeuvslockar. Hittade en annan variant på frisyr och satte till ett diadem med strass samt en kam med pärlor. Var klar vid 10 sedan blev det en lång väntan på att klockan skulle bli  12 30 då jag skulle börja köra ner.

Men jag och en till åkte ner mot Söderköping i min lilla Mini. Jag fick fälla baksätet för att få plats med krinolinen och högen av kjolar.  Det gick bra att köra vi var framme vid 16 och balen skulle börja kl 18. Vi instalerade oss på rummet och gick sedan upp till huvudbyggnaden för lite te och en rundvandring.

Tillbaka på rummet så började förvandlingen Jag har inte hunnit med att sy alla underkläder som ska vara under en klänning från 1860-talet. Men jag startade med en vit klänning från Bondelid som har enkla axelband. Över den så hade jag en korsett jag köpt i London. Sedan så klev jag i krinolinen som jag köpt på drotningholms slottsteaters utförsäljning. Där på två underkjolar samt de två överkjolarna i sammet. Sedan fick jag hjälp med att snöra livstycket. Jag tittade mig i spegeln och helt plätsligt så såg jag vad andra sett. Jag var vacker och tyckte att jag såg lite kunglig ut.

Vi mötte upp de andra i foajen för ett glas champange eller som jag drack cider. Då det var många som hade historiska kläder så blev det många frågor om hur kläderna är sydda och de tyckte att det var kul att få se en 1860-tals klänning. Det är inte så vanligt att se en sådan. För min del så har jag inte så många tillfällen att använda den.

Prositionen mot matsalen och middagen gick upp för en trappa som var lite smal för att ha någon som eskorterade mig upp. I matsalen så tillstötte nästa speciella problem. Nu förtiden så räknas ett kuvert på 50 cm samt att vid min plats så hade jag ett bordsben på ena sidan. Jag hade en mycket trevlig bordskavaljer som hjälpte mig med stolen varje gång som jag behövde resa på mig. Det serverades en 4 rätters middag med inslag av bellman i form av en svensk komendörskapten. De med historiska dräkter pressenterade sina dräkter och berättade lite om historien bakom dem. Jag fick flera gånger frågan om hur man får för sig att sy upp dessa dräkter. Mitt svar blev att för det första  så slutar man inte leka och framför allt så slutar man inte att drömma. Har man ett historiskt intresse så är det lättare att sätta i gång att göra en dräkt. Nyfikenhet är en annan del av prosessen nyfiken på hur det var att leva i en annan tid. Hur kändes det att vara klädd på ett visst sätt. Jag har inte några mönster som det finns historiska belägg för. Jag köper ofta mina mönster hos www.mccall.com .

Jag sjöng kärestans död innan middagen avslutades med så lunkar vi så småning om. Vi lunkade mot den blå salen för lite dans. Menuett Akademin startade upp med att visa en Luvre
(ingen aning om stavning) En dans från 1700-talet. Sedan fick alla prova på gaddering peascods med varierande resultat. Det gick bättre andra gången som vi dansade den. I Duke of Kents walts så fastnade jag och en annan i varandras kläder två gånger. Det var lite trångt så vi kom ganska nära varandra. Men det blev inga skador på kläderna. Sedan upp täckte jag att min ena kjol hade rasat ned det var ett spänne som hade släppt i sömmen. Meninget som inte en säkerhetsnål kunde hjälpa.

En liten te paus passade jag på att ta då. Jag hittade en soffa som var bred nog att jag kunde sitta bekvämt i den. Där efter winervals som sig bör på en trettondagsbal. Tillskut var jag tvungen att sätta mig ner för att jag var ganska hårt snörd och när jag satte mig ned så känders det som att hjärtat slog i hela bröstkorgen. Lite vila och vatten innan nästa del av historiska danser tog sin början. Det blev två danser till innan vi bröt upp och gick till rummen men då var klockan över 2 på natten.

När vi gick ut på trappen så var luften kristallklar med fullmånen lysandes  rakt emot oss stjärnorna glimmade medan vi gick bort mot den månbelysta allén och ut i natten. Det var lite som att sagan fortsatte öven utanför.